maxochnisse.se

Idag har jag sååån jä*la träningsvÄrk. Benen är riktigt stumma. Men vÄrken kommer bara när jag går i trappor. Speciellt nerför. Det är en ruggig tur att det är vilodag idag för jag tror inte att jag kan springa många meter. Det är väl förrgårdagens bergspass som spökar fortfarande påspätt med gårdagens 13km i hög fart. Om jag hade GRYM träningsvÄrk igår så var det en liten västanfläkt mot idag… Det gör ont men fyf*an vad snabb jag kommer att bli.

Idag ska jag åka och hämta vår nya bil… That will be fun!

Idag har jag haft GRYM träningsvärk i låren efter gårdagens bergspass uppför Högdalstoppen. Trots det så gav jag mig ut på dagens pass som skulle vara 12km på 63-69minuter. Mitt pass blev 13km på drygt 65 minuter. Det är 5:03min/km i snittfart.

Jag är själv imponerad av att mina ben klarar att göra den farten under den sträckan när de är helt stumma av träningsvärk… Så skönt pass. Det var det andra passet i rad utan jacka. Det är sköönt… Snart kommer korttajtsen på. Vilken känsla det kommer bli då.

På puls.se förs nu en debatt om att bilda en löparklubb för oss som vill vara med i en klubb men inte känner för att vara med i en riktig klubb. Det tycker jag skulle vara kul… Jag känner stor “klubbkänsla” med de andra pulsarna redan. JAG tror att det kommer att bli en bra klubb och att vi kommer få roligt och peppa varandra. Det kommer naturligtvis stå var och en fritt att vara med i klubben men count me in.

NU har jag genomfört det backpass som skulle gjorts igår. Men är det rätt att kalla det backpass. Jag tror att det egentligen ska kallas bergspass. Tanken är att man ska leta upp en lång backe som man kan springa uppför och jogga nerför. Jag valde Högdalstoppen… Det är ingen lång backe… Det är en kort men ack så brant.

5 gånger sprang jag uppför backen och raglade ner. Det var extremt tungt för låren. Efter 5 turer upp och ner var jag slut och bestämde jag mig för att ta den långa vägen upp. Det hela tog 12 minuter men det var bara 1,5km. Det är ingen hög fart. Men det var ju inte syftet med passet. Med 3km uppvärmning och 3km nedtrappning var det ett lagom pass som förhoppningsvis bidragit till en bättre löpning. On a flat surface.

Igår var det dags för ett backpass där man ska leta upp en lång backe som man ska springa upp för och sedan jogga ner. Och upprepa detta ett antal gånger.

Nu blev det inte riktigt så för jag blev blixtinkallad att göra min plikt. Hoppas allt blir bra!

Istället gör jag mitt pass idag tror jag. Jag har köpt nya korta tajts och ny kepa (båda från Newline) på Runners Store. Om det är tillräckligt varmt tar jag tajtsen men nu blir jag nog tvungen att gå på ett årsmöte i en obskyr förenings som driver en gammal parklek i Högdalen. Det är genom Högdalens AIS som engagemanget kommer från då vi delar klubbstuga med Föreningen Dalbotten. Årsmötet är kl 18 och håller säkert på till 20. Sedan blir det dags att ge sig ut och då är det säkert redan för kallt för kortbyxor… So they will have to wait…

Idag sprang jag 8km på min vanliga runda. Skulle egentligen varit längre men jag var tvungen att korta av det för att Görel-älsklingen och Teodor-13 skulle på basket. (Jodå, de vann igen. 97-27 mot Västerås). Rundan gick bra i 3km sedan blev jag lite nödig. Jag trodde att det skulle hålla hela vägen hem men 500m hemifrån hade nöden ingen lag. Idag blev en tall välgödslad. Trots detta blev det ganska bra tid.

Efter rundan slängde jag ihop en amerikansk äppelkaka. Sedan lastade vi gamla Arne (bilen alltså) full med barn och styrde kosan mot Dalarö där vi körde ombord på färjan till Ornö. Det var en mysig färjetur som väl kan rekommenderas. På Ornö var vi för att provköra en ny bil. Den hade funnits på Blocket i två månader men hade inte blivit såld. Många är väl för bekväma för att ta sig ut i skärgården för att titta på en bil. Bilen var mycket fin och prisvärd. Görel-älsklingen är en brutal förhandlare. Efter provkörningen stannade vi vid en vik för fika och mackkastning. Det var ett lysande ställe för mackkastning där alla stenar var flata som tallrikar. På Ornö finns även en koloni med totalt orädda rådjur… Vi såg två familjer med 3 djur i varje och de hade inte ett dugg bråttom att gå av vägen. It was like a safari.

Kom på nu att jag skulle ha tränat igår. Det var 8km med löpskolning inplanerat men jag blev liggande i soffan igår med nya numret av RunnersWorld. Jag GLÖMDE att träna… Pinsamt… Men det var nog egentligen ganska bra att jag glömde det för mina ben är fortfarande trötta efter mitt snabbdistanspass i tisdags. Underbenen känns stumma och lite ömma.

I helgen ska Görel-älsklingen och jag och barnen också iochförsig åka runt och kolla på bilar. Vår gamla trotjänare (vi kan kalla honom Arne) har snart gått sina sista mil. Bödeln, f’låt mekanikern, sa att Arne behöver nya delar i bromsarna för ca12000 samtidigt som vindrutan behöver bytas för några tusen. Vi anser att Arne är så pass sliten och gammal att han bör gå till de sälla raksträckorna eller alternativt till en folkrejsförare, istället för att vi bekostar det på honom. Thank you Arne, for all these years.

Jag råkade anmäla mig till årets Lidingölopp. Det var en ren impulshandling. Det var inte alls meningen att det skulle bli så.

Jag antar att det innebär att denna blogg inte dör dagen efter den 9 juni utan lever ytterligare ett tag till. Det är ju alltid något att glädjas över!

Nu får jag bara hålla mig så jag inte anmäler mig till Kungsholmen runt och StEriksloppet av bara farten.

Hur hamnade jag i detta löpträsk? Where did it all go so terribly wrong?

Idag var jag ute och sprang snabbt… 8km på 37:40min. Det är något slags rekord tror jag. Jag har aldrig sprungit så fort så långt förut. Men jag erkänner… Jag stannade vid ett rödljus även fast ingen bil kom och stoppade klockan. Och så var jag tvungen att kissa och stoppade klockan… Jag hinner faktiskt inte skriva så mycket mer.

Jag måste leta bil… More about that later…

Idag var det långpass om 25km på schemat. Jag har ju haft som projekt att springa på nya vägar varje pass nu ett tag framöver. Idag sprang jag ner till Huddinge för att ta Ågestavägen bort till Ågestabron över till Farsta. Sedan genom Sköndal förbi skogskyrkogården och in en sväng genom Kärrtorp. Sedan ner mot Enskede med en tur genom Enskede bort mot Årstafältet för att sedan spring hem mot Högdalen igen.

Turen var nästan exakt 25km och avklarades på 2:13. Det var faktiskt uppehåll hela tiden men det hängde i luften många gånger. Dessutom blåste det ganska friskt vissa delar.

När jag kom hem tappade jag upp ett bad för att värma mig lite. Det var ganska kallt mot slutet. Musklerna återhämtade sig fort. Nu känner jag i fötterna och i vaderna att jag sprungit 2,5mil, men övriga kroppen känns fräsch.

En idé som jag har fått är att jag förmodligen behöver något att äta efter ca 2mil… Det var verkligen tomt på energi sista 5. But, otherwise I felt good…

Imorse innan frukost gav jag mig ut på en 8km-runda som gick utefter Slí Hälsans stig i Rågsved/Hagsätra. Rundan ska vara 8km, vilket jag tror är säkert en överdrigt med 500meter. Nu är det ju en bit till stigen och hela min runda är 8,54km. Det avverkades på 44:44, vilket ger ett tempo på 5:15min/km. Det är den takten som jag har i mig idag som jag känner jag kan hålla under en längre tid (läs ca 3:45 timmar).

Imorgon är det långpass inplanerat på 25km. Jag ska åka till Flottsbro med Teodor imorgon för att åka skidor, i 2timmar, för första och sista gången för säsongen. Efter den korta turen kommer jag att äta lite kolhydrater, vila lite och sedan ge mig ut på en runda som jag tror kommer gå åt ett helt nytt håll… Det finns ju jättemycket att titta på åt Huddingehållet till och bort mot Ågestabron. Men den som lever får se. What ever will be, will be.