maxochnisse.se

På lunchen idag tog jag mitt startbevis och knallade ner till Kungsträdgården för att hämta ut mitt startnummer. När jag står där så kommer Niklas, Sussie och Pelle gåendes. Niklas tittar rakt på mig men ser mig inte och han ställer sig bredvid mig och lämnar in sitt startbevis. Jag säger “Hej” och då ser han mig. Inte så konstigt kanske för att han har nog inte sett kavajversionen av mig utan bara tajtsversionen.

Vi stämmer i alla fall möte utanför kungsträdgårdens T-bana kl 15 imorgon så vi kan hålla varandra sällskap fram till starten.

I den plastpåse man fick fanns lite reklambroschyrer för diverse lopp. Ett kuvert med nummerlapp. På mitt står det 2338. Och den lilla chippet som man ska sätta på skorna. Dessutom fick jag och Niklas de två sista svettbanden från Puma. De var jättesköna…

Jag börjar faktiskt känna mig ganska laddad inför imorgon. Det ska bli kul som attan att springa igen. Det var ett tag sedan nu. Men det är trots allt bara ett träningslopp för mig. Men säg det till mina ben imorgon. De kommer nog att pinna på för fulla muggar. De verkar leva sitt eget liv. Undra vad de heter? Allan har ju döpt sina benhinnor till Hitler och Mussolini. Niklas har döpt sin rumpa efter en Gladiator. Hmmm… What’s their names?

På lördag är det Stockholm Halvmarathon (det som tidigare hette St Eriksloppet). Som kommunikationskonsult kan jag inte mer än gratulera till namnbytet.

Jag borde ha ganska mycket rampfeber eller åtminstone lite pirr i magen. Men jag känner ingenting… Det är ett träningspass i mängden. Lite kul skulle det ju vara att göra en för mig hyfsad tid men det är inget jag kommer att strida för om jag känner seghet i benen. Jag kommer inte att förbereda mig nämnvärt mycket inför loppet. Det enda är att mitt pass som jag borde ha på fredag ställs in och att passet jag hade idag fick bli relativt kort och långsamt.

Passet blev 7,2km med en fart på 5:30min/km. Det kändes bra i benen så jag tror att det kan vara rejäl studs i dojan på lördag. Vädret på lördag kommer bli runt 12grader och molnigt. Det blir bra tror jag. Idag på kvällen var det 10 grader och jag sprang i långtajts för första gången i år. Det var ganska varmt och jag kommer med all sannolikhet att ha korttajts på mig på lördag.

På lördag planerar jag att gå ut i 5min/km-fart. Sedan tappar man alltid lite på slutet så sluttiden kommer nog att bli runt 1:50. Vi får väl se hur det blir? Sub2h blir det nog hur som helst. (sub2h är ett fikonuttryck som löpnördar använder och det betyder under 2 timmar.) So now you know

Jag ÄLSKAR svt.se!!!

De räddar min dag när de visar friidrotts-VM streamat på webben. Attans vilken bra service… Idag fick jag se hur Bekele mosar sina konkurrenter på 10000meter. Det är en prestation över det vanliga.

Efter arbetsdagen slut svidade jag om på jobbet, till arbetskamraternas glädje att få se mig i tajts. Jag gav mig av hemåt. Kryssandes på Vasagatan ocg genom Gamla stan och Söder och vidare hem. Det gick lekande lätt och den 9,55km långa sträckan avklarades på 46minuter. Det ger en falsk bild eftersom jag var tvungen att stanna för en del rödljus och pausade klockan samtidigt som pulsen sjönk. Fast å andra sidan fick jag sakta in för cyklister och fotgängare så det kanske kvittas. Det ger ett snittempo på 4:48 min/km. Det börjar verka formtopp banne mig.

Nu på kvällen har jag anmält mig till Team Stockholm Marathon. Jag tror det kommer bli riktigt skönt att få lite sällskap och motivation på långpassen under vintern och våren. Jag som tidigare längtat efter en klubbtillhörighet har nu fått det jag önskat… Och Niklas har också anmält sig… Det kommer verkligen bli superkul… Nu kommer jag väl inte att springa lika fort som Bekele gjorde idag men en sluttid runt 3:30 borde inte vara någon utopi med bra träning och rätt förutsättningar. Men innan dess har vi Stockholm Halvmarathon, Lidingöloppet och troligen även Åland. (om nu vikiNGLIne behagar konfirmera Niklas bokning). Nu när man ska till Finland och springa så måste man damma av skolfinskan lite… Känn på den här frasen “Plinga Ålanti maratonni”

Somnade naturligtvis i soffan när jag skulle titta på marathonloppet. Fick läsa om Janne Holméns niondeplats på nätet när jag vaknade. Starkt jobbat Janne!

Dagen började med en fotbollsträning och efter den drog vi med ett gäng killar till Farstabadet för en eftermiddag med bad och glass.

När vi kom hem var det dags att ge sig ut på en springrunda. Jag satte mig i bilen och åkte ut till Hellasgården. Jag gav mig ut på milrundan igen. Denna gång kändes det bättre i luftrören. Det var bara vid ett tillfälle som jag hade svårt att andas. Benen däremot kändes tunga tunga. Fick kämpa för varje meter. Ändå avklarade jag den på nästan exakt samma tid som i förra veckan och med en aningen lägre puls.

Idag är det en vecka kvar till Stockholms halvmarathon. Det gör att jag kommer att träna relativt sparsamt denna vecka. Det gör att benen piggnar till och formen ökar. Det kan bli kul. Hoppas att Nix inte insjuknar och att hans Gladiatormuskel är hel.

Ikväll håller vi tummarna för att Carolina Klüft ska klara av de andra dagen på ett bra sätt. Eller som de säger inom teater-skrået. “Break a leg”

För ett år sedan slutade jag och min dåvarande kollega Jenny snusa. Det gav rejäla abstinensbesvär. För att råda bot på detta började jag att springa. Och som den statistiker jag är så har jag sedan dess loggat varje löptur. Dags alltså för bokslut, med brutet räkenskapsår.

Jag har sprungit 155,4mil och det har tagit 145 timmar.

Min gode vän Niklas gjorde ett eget avslut i sin blogg den 15 juli. Det ruskiga i det hela är att han hade sprungit 155mil på ungefär 145 timmar. Det talar lite om vilken jämn nivå vi ligger på.

Scary, isn’t it?

Ikväll börjar som sagt VM i friidrott i Osaka. Första grenen ut är Marathon och räkna med att jag sitter klistrad framför TVn med en flaska sportdryck i högsta hugg. Vem som vinner är relativt ointressant men min klara favorit är Janne Holmén från Uppsala/Åland. Janne är regerande europamästare och dessutom bloggare på marathon.se. Läs här. Min andra favorit är Haile Gebreselassie som tyvärr inte ställer upp i VM utan satsar på att ta världsrekordet på marathon i Berlin senare i höst.

Andra roligheter under detta VM är naturligtvis “di svenske” Det får man inte missa. Carolina Klüft gör första dagen på 7-kampen inatt. Självklart tittar jag på det också…

Puh, det kommer bli lite sömn de kommande veckorna. Men sova kan man göra när man blir gammal. Det är bara lite skryt, för jag vet att jag kommer toksomna i soffan. And sleep like a baby.

Somnade strax efter kl 22 igår… skönt! Vaknade utvilad och fick ett ryck och ville ut och springa. Det räknade jag snabbt ut att jag inte skulle hinna om jag inte skulle komma till jobbet alldelels för sent. Istället letade jag reda på en rygga som jag fyllde med lite kläder och skor och gav mig ut på en PowerWalk till jobbet… Räknade snabbt ut att jag inte skulle hinna gå hela vägen till jobbet. Istället hoppade jag på tuben och åkte till Sockenplan för att gå därifrån in till centrum. Jag uppskattar att det är 6,5km lite drygt. Det tog faktiskt exakt en timme att gå.

Det var rejält skönt och det märks att det är andra muskler som används i löpning jämfört med gång… Det känns mer i benen nu än efter ett löppass. That’s cool.

Ett högst ordinärt pass med 8km-rundan i maklig fart. Det avklarades på 41minuter vilket ger 5:20 min/km. Det var ganska lättsprunget och skönt.

Jag funderade en hel del på löpteknik i allmännhet och fotisättning i synnerhet under detta pass. De av er som kommer ihåg att jag under morgonpasset i tisdags halvt utarbetat en artikel men glömt vad den handlade om kan jag jag nu avslöja att ämnet till artikeln handlade om löpteknik, men tyvärr är formuleringarna fortfarande som bortblåsta. Vi får väl se om jag kan formulera några nya…

Nu är det hur som helst hög tid att krypa till kojs med ett rykande färskt nummer av Runners World… Good night, sleep tight!

I tisdags skulle vi åka iväg på Kick-off till Finnbo bruk i Smedjebacken. Samling skulle ske på OKQ8 i Globen kl 0900. Jag vaknade redan 0630 (resfeber?) och kände att det var så pass mycket tid kvar till avfärden att jag skulle ge mig ut på en runda.

Det skulle bara bli en 8km-runda (som egentligen bara är 7,7km, men iallafall). Farten skulle vara låg det hade gått ganska fort den senaste rundorna. Tyvärr kunde inte mina ben hålla den tänkta takten utan trummade iväg i 5min/km-fart. Tror mer och mer på att det är den svalare temperaturen som gör att det går lätt… Det är som om man kommer ner från ett höghöjdsläger.

Jag snabbformulerade en teori i Nix’s gästbok häromdagen att: “Min teori är att man försämrar mil-tiden med upp till 1 minut för varje grad över 15 grader.” Jag tror banne mig att det stämmer ganska bra…

Under passet hade min mp3-spelare glömts kvar hemma och då fladdrade tankarna ännu mer än vanligt… Jag mer eller mindre skrev en artikel/kåseri i tankarna om löpning som jag borde ha skrivit ner direkt. Jag minns att jag var otroligt nöjd med några formuleringar och knorren på kåseriet/artikeln.

Tyvärr ingick det inte i planerna att sätta sig ner och skriva artikeln på kick-offen och de 12cl-stora nubbeglasen med O.P tog helt bort de resterande minnena av formuleringarna…

Vi får väl se! Minnet kanske kommer tillbaka… But I seriously doubt that…

Fikarast på jobbet… Då slår ett svårt dilemma till.

Vad är värst?

Vara riktigt godissugen eller att vara för lat att gå ut och handla godis.

I just don’t know