maxochnisse.se

Nix har alltid sagt att han har nerver av maräng. De klarar ingen som helst påfrestning… Lite kul, faktiskt… Fast, det gäller att hålla sig frisk.

Jag börjar bli lite nervös inför morgondagens långpass, som vissa envisas med att kalla Vällingby marathon. Jag har gjort mitt bästa för att baissa (uttalas bäsa, från franskans baisse, som betyder sänka) ner mina egna förväntningar genom att helt enkelt ta bort tävlingsmomentet. Och att dessutom utropa vädret som den stora utmaningen. 

Nu verkar det i och för sig inte bli någon isgata. Men det kan tänka sig att det blir regn. Det är inte heller så kul, men det fungerar… Det gäller bara att se till så att jag har torra kläder som man snabbt kan hoppa i, efter “passet”. Det ska jag ha i alla fall. Men kanske strumpor och skor får packas ner. 

Min krigsplan är att gå ut i 5:40-fart under första halvan och sedan försöka sänka till 5:30 sista halvan. Det har varit mitt mål länge. Minnesgoda läsare kommer ihåg rubankresonemanget från min gamla blogg.  Att få den erfarenheten att kunna gå ut långsamt och hålla mot slutet är guld värd. Det är det som är huvudfokus imorgon. Om jag håller en snittfart på 5:35min/km så slutar man på 3:55 ungefär och det är banne mig inte kattskit för ett långpass. Men även om det blir 3:55, eller 4:30, så spelar det ingen roll. Jag har mitt fokus längre bort i horisonten och det är där siktet finns. Och till horisonten är det 80mil, fågelvägen. Eller 5månader och 24dagar om man så vill. Auf wiedersehen!