Masse: 3:50:21
Masse | May 31, 2009Jag är skönt slutkörd i mina ben. Men det finns de som har det värre och min tankar är med er.
Dagen började med en stadig frukost iklädd nummerlapp och vidarefärd in till Nix för att vara stirrig tillsammans med honom. Traditionen bjuder att vi tar oss in till stan fnittrandes som små flickor, så även iår. Inne på Östermalms IP strålade vi samman med Linnéalöpare och bloggare. Det är faktiskt mindre nervöst att dela väntan med vänner. När vi gick upp på Lidingövägen gjorde jag sällskap med skånepågarna Dunceor och Benet. Tack, för sällskapet. Ni höll tydligen ihop en bit på vägen. Trevligt!
Det var ett snabbt lopp. Inte på så sätt att jag sprang fort. Utan för att tiden gick fort. I alla mina tidigare lopp har jag under någon del av loppet drabbats av tristess och haft långtråkigt. Men inte nu. Tiden bara flöt fram och jag höll ganska exakt samma fart som jag hade tänkt från början. Benen var pigga och lätta och det började gå allt fortare och fortare utan att jag hade riktig koll på det. Och jag plockade stadigt placeringar.
Jag sprang och väntade på att värmen skulle ta ut sin rätt och på Södermälarstrand andra varvet så högg det lite i låret och väntade jag på det massiva lårkrampet och slog av lite på takten. Men krampen kom inte. Om det var att jag slog av på farten eller om det var ett falskt alarm, vet jag inte. Men jag är glad att jag slapp den. Hela vägen efter Västerbron till Stadion matade benen på och det kändes kanonskönt. Jag höll fortsatt bra fart och tog i lite extra mot slutet.
Det är en fantastisk känsla att springa in på Stadion. Det går inte att beskriva. Det är makalöst. Fullständigt makalöst. Tårarna sprutar när man får se familjen på läktaren. Vilken känsla. Jag är där! Igen! Underbart. Medaljen väger tungt i handen på vägen till ÖIP. Men den är min. Nu är de fem till antalet i bokhyllan.
Inne på ÖIP samlades alla tappra hjältar för att berätta krigshistorier och slicka sina sår. Det är en armé av vinröda löpare som pustar ut. Några är glada, några är nöjda och några är ledsna. Men alla har ett minne. Och alla minnen har en mening. Titta på minnet, hälsa på det, omfamna det, lägg det i sin låda och gå vidare.
Jag vill tacka familj och vänner och främlingar som stöttat, både mig och andra Linnéalöpare. You are my heroes!
Powered by FireStats
Vilket supersnyggt sprunget lopp – jämt och starkt hela vägen. En j-kla tjusig maratonresa helt enkelt. Grattis!
Ja riktigt jämnt och fint. Det såg lugnt och bra ut i början och bra du släppte oss efter ett tag =)
Bureborn: Ja, det är ett lopp jag är nöjd med. Grattis själv!
Dunceor: Jag och direkt efter så stannade jag och kissade. Men jag såg aldrig när jag kom om er igen. Trodde ni seglat iväg.
Ser ju väldigt bra ut, starkt jobbat!
Jag glömde ju säga att det var ruskigt snyggt jobbat! Första maran utan rubankbehov. Grymt kul!!!
Det var ju faktiskt det som var målet. Nu ska jag bara parallellkapa hela skiten ca 20 minuter på tre månader. Kakbit!
Jag sa det live efter loppet och jag säger det igen: Av alla imponerande löpare jag hade ögonen på var du nog den som imponerade mest. Tillsammans med Fredrika och Bureborn sprang du det jämnaste loppet och därtill i rekordtempo. Du skriver inget om det, men var det inte personligt rekord med fem minuter? Vad det motsvarar på en sval platt bana törs jag inte tänka på. Du såg otroligt stark ut vid mina passager, och att du diagonalade genom hela fältet för att göra höga fem med en enkel jumper känns fint. Hoppas bara att du inte blev smittad,
Jo, det gick faktiskt riktigt riktigt lätt där ute på gärdet. Jag ÄR otroligt nöjd med loppet. Det kanske inte framgick i inlägget, men det är jag. Och du har så rätt. Det var pb med 4:57. Det sattes i den åländska motvinden. Jag ser med spänning fram mot Berlin marathon. Det ska bli jätteroligt.
Galet bra Masse! Helt sjukt bra. Men du såg stark och cool ut redan i startfållan! Enormt stark insats. Tänk vilken resa du gjort de senaste tre åren! Helt galet! Med 3.50 i Stockholm i brutal värme; vad månne det bli i svala, platta Berlin!? Skall bli brutalt spännande att följa! Tack för en trevlig pratstund i startfållan, tack för en trevlig kväll. Och tack för en sjuhelsickes inspirerande marathoninsats!