Nix: jippi, utan ajaj
Nix | July 27, 2009jippi ay ay jippi jippi hey
jippi ay ay jippi jippi hey
jippi ay ay jippi
jippi hey hey jippi
jippi ay ay jippi jippi hey
Eller: det var ju UTAN ajaj:
jippi jippi jippi hey
jippi jippi jippi hey
jippi jippi
jippi hey hey jippi
jippi jippi jippi hey
Mycket jippi alltså 
Det blir lätt så när benen äntligen, äntligen svarar.
Första kilometrarna lite lugnare. Sedan gradvis snabbare. Tempolöpning kallas det visst.
5:10 första två: 147 i puls
4:50 nästkommande två: 157 i puls
4:45 kommande tre: 166 i puls
4:35 sista fyra: 173 i puls
Ett rätt långt tempopass således. Planen var nog ärligt talat att ta det lite lugnt, men den löpglädjen som kroppen kände var det bara att flyta med i. Jävlar vad skönt, ursäkta franskan…
Totalt 11k 4:45-tempo och 163/177 i puls. Rätt hårt, men precis vad jag längtat efter!
Powered by FireStats
“Hur bär han sig åt, ena stunden är han dö, andra stunden lever han”.
(Vem travesteras?)
Hmmm.
Runeberg?
Nej, lite för trivialt kanske.
Jag gissar på han med tegelstenen som han inte orkar kasta iväg! Martin Ljung.
Det riktiga citatet nyss avnjutet på “svt play” lyder “Hur bär han sig åt, ena stunden är han här, andra stundan (sic!) är han dö”. Det handlar alltså om den ordekvilibristiska teveserie, som rymde mer psykologisk visdom än både shakespeare och de gamla grekiska eposen.
Annars gläder det en åldring, att Nix är bekant med Martin Ljungs monologer. För oss gamlingar räcker det att någon säger Ester, Olga, eller Fingal Olsson för att ett leende ska spridas i våra ansikten. Kanske känner Nix månne även till Stig Grybes fågelmonolog eller för att gräva djupare, Fridolf Rudins hundmonolog.