Nix: dagen då det mesta gick snett…
Nix | September 21, 2009Jaha, det där var ju också ett lopp. Kul på ett sätt, men inte på det sättet jag tänkt mig kanske.
Det började redan på väg dit, när vi inte kom åt den station på S-bahn som vi ville, och fick göra om resrutten. Sedan var det monumentalkö till bajamajorna – och vi konstaterade att det var bättre att söka sig inåt mot klädinlämningen och se om det fanns fler major där. Under omklädningen gick snöret i kortbyxorna ur – och efter fem minuters pillande så gav jag upp och fick hjälp av Masse att nåla fast det istället.
Bajamajorna var fortfarande köiga – så jag kissade på en buske i riksdagshusparken. Det får ändå, tillsammans med att ha sprungit i bara kalsonger i samma park, räknas som en bedrift
Klockan gick – det gjorde däremot inte kön in emot starten. Efter sisådär 10 minuter kom de på att öppna båda grindarna… På väg till starten hittade jag en toapappersulle på en bil, vilket säkert är helt normalt, och fick välja mellan starten och nödlanda i skogen. Jag valde skogen och slapp således både se 40000 ballonger och springa med min startgrupp… Men jag slapp också nödlanda under loppet, så det var nog rätt val.
Nu gick det bra att springa i alla fall. Lite för bra. Efter sex kilometer låg jag stadigt, och helt i onödan, på en puls över mjölksyragränsen och fortsatte med det i 13k till, då mina ben tog slut samtidigt som jag kände någon typ av andnöd, temperaturen steg över 25 grader och chipet på vänsterskon borrade sig ner i foten så att det kändes som att det skulle gå av något litet ben. Så jag drog ner lite på farten…
Fram dit gick det i 4:40-tempo ungefär, men med 169 i snittpuls. För fort i den värmen – och ett riktigt klantigt misstag faktiskt. Det ihop med alldeles för tunna skor (jag chansade med Boston) gjorde att resan hem därifrån blev rätt lång. Femtempo fram till 30k följdes av allt längre promenader genom vätskekontrollerna – med tillrätningar av chip och vattnande av allt mer krampande muskler – och sista 12 i 5:20-tempo. Totalt gav det 3:31:23.
För säkerhets skull hade jag missat att ställa in klockan på att visa totaltid – och eftersom jag sprang totalt 42,6 km räckte inte snittempot 4:58 till under 3:30. Men det kan faktiskt kvitta.
Vill ni höra något bra? Det var en trevlig helg, jag kunde njuta av loppet – för det var jäkligt ballt, och jag är grymt nöjd med att vara ganska missnöjd med en tid strax över 3:30!
Nu vill jag sova…






Bra jobbat!
Kanonbra!
3.30! Som en hägring ligger det som någon suddig, obestämd tingest där framme och dallrar i sensommarvärmen. Och du nådde dit. Trots skav, mjölksyra och för tunna skor. Otroligt!
Allt gick snett?! Äscha – grattis!
Ha ha ha, 3:31:23, ja visst är det en skittid !!
Ja vafan! Kul du hade kul. Du springer ju sub3 i labbmiljö iaf!
Rent ynkligt dåligt!! själv har man ju sprungit på…..sprungit på..eh… ja, nångonting sånt….lite sämre då.
Bra att du njöt av loppet, det verkade som sagt vara en härlig stämning i Berlin, åtminstone kändes det så när man tittade på live-sändningen!
En annorlunda respons på uttrycket: Trevlig helg!
Snyggt jobbat!
Tack för SMS:en. Det var trevligt att följa loppet på detta sätt. Förstod ju av HM-tiden (1:40:05) att det skulle bli tufft med låg 3:a, men jag tycker att du höll ihop det hela på ett bra sätt. Särskilt med tanke på att sista biten var varmast.
BM får väl tidigarelägga starten. Skaffa pannlampa.
Det var någon som påstod att detta var det varmaste Berlin marathon på många år och det kändes helt klart inte som slutet av september.
Låter som du gick ut hårt och det kan gå vägen men kanske inte gjorde det nu.
Det är en bra tid ändå och det ska du vara nöjd med! Synd jag missade er dock!
Ojojoj…
Loppet var faktiskt det jävligaste jag varit med om i min marathonhistoria, är det till någon tröst? Men visst är Berlin ballt, och visst vill du göra om det?