Masse: Torparfrun
Masse | December 30, 2009Vi har ett gammalt småländskt torp på gränsen till Östergötland. Det är spartanskt, primitivt, geniunt utan el eller vatten. Enligt sägnen så levde en torparfamilj där i början av 1900-talet, där torparfrun dog i barnsäng. Tragiskt, men inte ovanligt på landsbygden på den tiden. Dagens torparfru a.k.a Görel-älsklingen har en svag föraning om att den tidigare Torparfrun aldrig riktigt släppt taget om torpet. Adrian-11, svär på att han såg en gammal gumma flöt över gårdsplan när han var Adrian-5 eller Adrian-6.
Vi har nu en klarare bild över vem denna Torpfru är. Hon gillar inte tekniska prylar. Hon har tex motarbetat mobiltelefoner i åratal men har äntligen kommit överens med Telia att släppa fram deras signaler.
- För att fira jul på torpet så krävde Adrian-11 att han skulle kunna titta på Kalle Anka, så ett TV-kort till laptopen inhandlades. Det försöket att skaffa TV till torpet misslyckades, precis som alla andra TV-initiativ.
- Ett mobilt bredband inhandlades som julklapp åt Görel-älsklingen. Det försöket misslyckades. Till en början åtminstone.
- Barnen skulle få spela playstationspel så konsol och en gammal TV togs med för att de skulle få spela kortare stunder när det bensindrivna elverket gick. Det visade sig att TV:n dog på vägen till torpet.
- Masse fick nya längdskidor och pjäxor och stavar i julklapp. Hur mycket jag än vill skylla på någon annan så var det faktiskt jag som klev på staven så att den gick av. Men det är något konstigt med skidbindningarna som gör att pjäxan liksom inte vill fastna vid skidan. DET är inte mitt fel.
- Det var mycket mycket snö på torpet. Grannbonden hade plogat vägen för oss men det var ändå en stor mängd snö kvar på vägen. Andra vändan in till torpet i snömodden så styrde någon ner bilen i diket. DET var inte jag, trots att jag satt vid ratten. Jag tror att det var torparfrun som gjorde ett sista försök att hindra en TV på torpet. Vi hade lånat en liten av bonden. Men hon underskattade spelsuget hos Teodor-15 som tar TV:n under armen och pulsar en kilometer hem till torpet.
- När sedan ovan nämnda 15-åring spelade spelet så försökte hon sätta fotogenvärmaren i brand. Men ett rådigt ingripande av den nuvarande torparen släcktes den. Men svedda knoghår som bevis.
Men jag tror ändå att torparfrun ändå gillar att vi är på torpet för hon skapar en galet mysig julstämning för alla i familjen. Vi njöt av vintern, maten, julbak och en egenhändigt huggen gran. Men nu är vi hemma igen i värmen. Och there is no place like home.






Men om hon dog i barnsäng lär hon väl inte gå igen som en gammal gumma? Fast det är klart, att bedömma folks ålder är nog inte Adrians starka sida – och ännu mindre när han var 5-6.
Därmed inte sagt att jag inte tror på Torparfrun. Jag har varit där, och hon kollade nog in vilka vi var.
Spooky! Ta dit ett medium!