Karin: På västfronten intet nytt…
Karin | February 9, 2010Hm… Det kanske är dags att ge sig till känna efter nästan två månaders tystnad i etern. Det har bara inte funnits så mycket att skriva om… Decembers träning blev mest ett enda snökaos, 2009 blev ett löparår jag helst vill glömma och inledningen på 2010 har varit minst sagt motig. I slutet av januari tyckte jag mig dock ha hittat en ganska god form med två långpass och ett snabbdistanspass per vecka plus lite distanspass däremellan, men knappt hade den känslan satt sig förrän Förkylningen med stort F anföll. Naturligtvis kroknade jag efter ett sällsynt snabbt distanspass (4:38-fart, 12 km, -10 grader, sol), ett sånt där pass då allt stämmer och man känner meningen med allt snömoddspulsande. Typiskt!
Inledde februari med 6 dagars vila och började förra veckan så sakteliga ge mig ut igen. Det blev två pass. TVÅ ynka löppass. Höll på att slita mig fördärvad på väg hem från jobbet i torsdags. Nog för att det var moddigt och ganska kuperat, men med tanke på tempot (5:22 i snitt) så var jag långt mycket tröttare än jag borde ha varit. Det var Förkylningen som kom tillbaka med full kraft och hela helgen har jag vandrat i feberdimmans dal, hostat, hackat och varit allmänt ilsken och irriterad. För att muntra upp mig har jag bokat hotell och flyg till höstens äventyr; New York Marathon (jodå, jag kvalade in i år också 
) Dessutom kanske jag borde anmäla mig till den förhatliga Premiärmilen snart… Om inte annat så kanske jag kan göra ett nytt personsämsta på den banan 
Närmast väntar dock IVSM i Bollnäs. Inte för att jag själv ska springa (för det första är jag för ung och för det andra skulle jag aldrig komma på tanken att delta i bantävlingar) men jag tänker heja så att taket på inomhushallen lyfter. Om jag har nån röst tills dess, vill säga. Annars får jag väl köpa en koskälla och bullra med den bäst jag kan. Lite roligt måste man väl få ha?
Powered by FireStats
Precis, en koskälla som du ringer i vid 13:e varvet på 3000m-loppet. Uppskattas säkert
Träligt!
Du kanske kan få Görel-älsklingens plats på Premiärmilen. Det är ju ändå du som betalat för den.
Vi kan tyvärr inte springa då.
Medeldist: Ja, exakt! Tror du inte att jag skulle göra succé?
Masse: Ja… Men vad?! Jag hoppas att ni har en giltig ursäkt…
Väldigt giltig.
Jag tror mig veta hur du känner dig. har staplat en vinterkräk och en förkylning, när jag igår kände mig frisk planerade jag raskt lite träning ikväll. det skulle jag inte gjort. idag vaknade jag med halsont! Fan! Hoppas det snart blir bättre!
Då jag är lite av det vidskepliga slaget kontstaterar jag att samtliga lopp förra året när jag träffade på dig persade jag, Bara av det skälet känns det viktigt att du kommer till premiärmilen, hur ska det annars gå?
Hälsa och önska lycka till! Av erfarenhet från tidigare hejjande tror jag nog att koskällan inte kommer till att höras högre än dig
I nästan hela Sverige har det varit mycket snö,
så om det har kännts tyngre i år än förra året då
det nästan inte kom någon snö så är jag INTE
förvånad…
Förkylningar,maginfluensor,vinterkräksjuka,
svininfluensa,,, etc. ger naturliga vilopauser,
så att kroppen kan återhämta sig…
Så om du inte hade varit sjuk och upplevt snö
så hade det varit svårt att toppa känslan av att
så här dåligt kan det inte vara resten av året,
vilket påminner mig om vitsen om optimisten
och pessimisten som båda hävdar att
situationen är bra dvs “situationen är bra och kan bli bättre”
vs “situationen är bra och kan bara bli sämre” så
“it’s all in the mind” dvs vilken inställning man har
som avgör om man mår bra eller dåligt….
Med tanke på att vädret kommer att bli bättre
(barmark och värme kommer att komma) borde det gå bra
att hoppas och tro på tider på premiärmilen och längre
distanser långt bättre än tidigare år…
masse: alla giltigheter räknas!
Vad gäller hejandet så hördes jag garanterat mest av alla, typ över hela Bollnäs. Det räckte till ett silver och en sur G som förlorade en spurtstrid. Nåja, man kan inte lyckas jämt…
Well, things can only get better…hoppas jag!
Jens: Okej, då springer jag Premiärmilen då. Enbart för att du ska sätta pers!
Hans: Så du menar att glaset är halvfullt snarare än halvtomt?
Om skräpet i glaset är odrickbart kvittar det ganska hårt om det är halvfullt eller halvtomt…
Skulle skräpet i det här fallet vara jag?! Det var det värsta jag har hört!! Nu ska jag klå dig på alla distanser. Med råge
Hur fick du till DEN tolkningen
Men visst – du kommer att slå mig. Som vanligt…
Eller – förresten, kan vi inte köra lite strides ihop, jag tror att 40-80 meter är min distans. Sedan tappar jag…
Oväntat, va?! Du pikar mig ju JÄMT!
Men vi kan väl återuppleva gamla minnen på Enskede IP när snön smält…? 
Strides?! Ska du ta livet av mig??!?
Äh, jag pikar dig bara när du skriver – så det är ju inte särskilt ofta.
Nämen! En pik! Roligt.
Åh, vad du är nöjd med dig själv nu!
Jaja, jag ska skärpa mig och skriva liiite oftare då… 