maxochnisse.se

…skulle man kunna travestera min ungdoms idol med att säga. Numera tycker jag att han upprepar sig, både litterärt och musikaliskt, eller så kanske det är jag som förändrat mig.

Hursomhelst, mängden inställda pass börjar stabilisera sig – senast häromdagen var jag och N’Batha och sprang ute i verkligheten och givet att underlaget inte höll sig på plats tycker jag att vår insats, eller min snarare – han har ju bara haft sjuka barn och ingen egen släng av Ebola, gikt eller H1N1, var godkänd.

Passen sedan penicillinkuren har handlat om att hitta tekniken att sätta ena foten framför den andra i en fart som är snabbare än att gå.  Lösningen stavas hamsterband, detta infernaliska trick att inte ta sig någonstans.
Efter några timmar på bandet kan jag likt Arkimedes utbrista Eureka, enär hemligheten stavas planering och målmedvetenhet. Man ställer sig inte på bandet för att ha en trevlig stund, man ställer sig där för att uppfylla ett mål, oavsett om det är totala kalorier så att man kan ta en extra cheeseburgare till chicky-bitsen eller om det är ett antal intervaller i jämn och hög fart.

4*4 har varit räddningen, tillräckligt få för att hinnas med under en lunch, men tillräckligt många för att reta cirkulationen – och med 4% lutning har cirkulationen blivit retad… Nu tar vi nya tag!