Nix: summerar viloveckan
Nix | March 5, 2010Det kanske är någon alldeles särskilt uppmärksam läsare som konstaterat att inläggens kvalitet höjts väsentligt i veckan. Det beror på att jag är i fjällen och inte har hunnit skriva. Men jag har hunnit åka skidor av olika sorter. Med tanke på det backhäng man tvingas in i med sjuåringar som går i skidskola tre timmar, träffar kompis som det prompt ska åkas med och de två andra med enbart 1,5 timmes skidskola så är jag närmast överlycklig att jag åkt längd överhuvudtaget! En kort recap:
Lördag – uppresa. Hann ändå ut i spåren i elljuset. Backigt som bara den. 5k på 35 minuter.
Söndag – Hann med en sväng till strax innan elljuset klev in. Gula 5k-slingan, som inte heller är utan backar. Tack och lov bara två stycken. Först en uppför i 2,5 km… Grymt fäste – absolut inget glid. 7k på 45 minuter.
Måndag – första dagen i backen för barnen. Vi tog det piano, men åkte återigen längd. Bakhalt som tusan (det är svårt att valla…). 5,5k på 45 minuter.
Tisdag – första dagen i backen. Eftersom skidskolan hade barnen fick vi ihop 1,5 timmes åkning. Och eftersom det inte är några liftköer hinner man faktiskt en hel del. Sisådär 8-10 åk i alla fall. Eftermiddagen genomfördes med skidspetsarna pekandes uppåt i backen, fångades P3 som inte alls skulle göra “glasstrutar” utan tyckte “spagetti” var roligare. Roligast är dock när pappa håller en under armarna och far som ett jehu nerför backen. Låt oss kalla det “styrkepass”… Det hela avslutades med en föräldrakurs i carving, medan barnen rusade av sig i lekhuset.
Onsdag – vaderna lite förvånade efter alpinåkningen. Går lite styltigt. Samma upplägg som övriga dagar: 1,5 timme egen åkning, eftermiddagen åt fel håll. Åkte sedan längd hem från backen. Första 3k är helt fantastiska! “Vasaloppslika” påstås det. Bra glid och rasande fart. Höll strax över fyratempo, innan jag jobbade mig uppför berget 2k, nerför igen, och sedan upp igen på andra sidan dalen (hemåt). 8k på 45 minuter, trots klättrandet.
Torsdag - fortsatt förvånade vader. Avslutade med off-pistkurs. Hur tänkte jag där? Skog har träd. Träd är orientering. Jag gillar inte skog…
Fredag, det är idag det. Återigen förmiddag för sig själv, eftermiddagen dock med tävling för barnen.
Lördag: Vi får se. Kanske ett pass längd. Eller också låter jag benen vila! Men med väder som på bilderna är det svårt att hålla sig still.
Ni kanske undrar över viktrapporten? Den kommer! Vi har bara en rasande massa ursäkter att sammanfatta








Ehh, första tre på Vasan ger inte mig tankar på glid… snarare på lifttkön from Hell och den skäggige Göteborgaren i skinnpaj och skinnluva…. men vad vet jag, det kanske har ordnat till sig sedan jag och Raul Olle gjorde premiär.
Nu menade de inte första tre, tror jag. Liftkö? Det känner jag inte till som begrepp? Vad köar man till? I Tänndalen åker man upp, ner och upp igen. Ingen kö. Lite stökigt i onsdags, dock – när det var en annan åkare i backen när jag kom i 70 knyck. Onödigt trångt om ni frågar mig – kunde ju inte svänga precis där jag ville ju.
Vad härligt det ser ut med en massa snö!