maxochnisse.se

Speciellt i höger vad.

Rubinmassage idag igen. Gjorde misstaget att säga “det är nästan till att det gränsar till skönt” vid ett tillfälle. Sedan gjorde det inte det längre.

Vänster vad är okej – hör och häpna. Höger vad är sämre än vänster och lider fortfarande av stelhet och postmassagesmärta. Kroppen är en mystisk pryl.

Nåväl – om bara den stora Tröttheten kan avlägsna sig ska det nog bli ordning på torpet till på lördag.

Nöjd! Mycket nöjd!

I åratal har jag letat efter ett par solglasögon som passar bra när jag springer. Jag har länge testat olika billigare varianter med logiken att om de går sönder så blir jag inte lika ledsen. Denna logik kommer från att jag har suttit sönder ett antal favvoglajjor genom åren.

Nu har jag alltså hittat ett par som är lätta smidiga och sitter bra på näsan och pannan.
DESSUTOM är det utbytbara glas i dem.
DESSUTOM fick jag de genom ett lotteri i helgen.

Det är väl kanske inte så att jag kommer att använda mig av de ofärgade glasen speciellt mycket. Men man vet aldrig.

Nu är alltså allt inköpt inför maran. Utom skavsårsplåster och energigel. Men det ska handlas på lunchen idag.

Det slår mig nu att jag i detta inlägg gör något som jag egentligen är rätt allergisk mot.
Jag sätter mig själv på bild och visar upp det senaste inköpet. Fanken också.
Jag får väl bita i det sura äpplet och börja med Dagensoutfit-bilder. Fanken också.
Men att fotografera mig uppifrån vägrar jag göra. För alltid.

Ni kan lika gärna packa väskan som ska med till Stadion redan nu. Inget av det som ni ska ha i den ska användas innan. Och om det saknas något så märker ni det nu!

På samma sätt som i ett tidigare inlägg så hjälps vi åt! (grejerna på inköpslistan verkar ju bra att ha med…)

Till innan loppet:

• Skavsårsplåster
• Vaselin
• Gel
• Champagne?
• Hårsnoddar
• (Hörlurar)
• (MP3:spelare)
• Coachtejp
• Solkräm

Till efter loppet:

• Torr tischa (det är inte SÄKERT att ni har fått finishertröjan…)
• Långbyxor
• Jacka
• Torra skor
• Torra strumpor
• Återhämtningsdryck
• Proteinbar
• Handduk
• Champagne!

• Sval
• Fukttransporterande
• Torkar upp fort
• Minimalt med vikt

Jag rekommenderar denna, om utseendet inte spelar roll!

http://www.coolstuff.se/Borat_Mankini?gclid=CPyan5X1-6ECFQ8rDgodxj0yDg

Provade det av Snorkfröken så omhuldade Transportlöpning i veckan som gick, dvs att istället för det normala sättet att ta sig till jobbet så låter man löparskorna sköta det.

Eftersom jag normalt cyklar till jobbet, oaktat hagel och drivis och det tar mellan 26 och 35 minuter beroende på väder och rödljus, så blev jag inte helt imponerad av att lägga 65 minuter på samma sträcka. Nu hävdar vän av ordning att jag nog kunde ha bränt på lite, och därmed kommit fram några minuter snabbare.
- Nej, hävdar jag. Eftersom passet inte var tänkt till annat än bulk och mängdfyllnad tycker jag att 5-tempo är fullt tillräckligt. Att trycka på i 4-tempo skulle ge en sluttid om 52 minuter istället, och en enormt mycket mer ansträngd morgon eller kväll – beroende på åt vilket håll skorna gick. På något sätt tror jag att kolleger eller familj skulle titta lite snett om jag annonserade min ankomst med att “jag sträcker ut på soffan en stund…”.

Så, transportlöpning kan det nog bli fler gånger, men det kräver järnkoll på logistiken (t.ex. så innebär löpning hem att det blir löpning till jobbet morgonen efter – cykeln är ju kvar på jobbet).

I serien bisarrt långsökta rubriker har vi nu kommit till djurriket.

Jag har konstaterat att jag gjort två missar senaste veckorna. Missar som stod i träningsprogrammet (missarna stod inte, aktiviteterna gjorde det…).

1. Jag gick inte till Rubin när jag tränade som hårdast
2. Jag har sovit alldeles för lite

Sent om sider är ju ettan omhändertagen. Tvåan tog jag tag i natten till idag. Liksom biskop Brask var jag därtill nödd och tvungen. Jag höll helt enkelt på att braka ihop i en liten hög. En av anledningarna är sömn. En annan är möjligen den tredje missen *mjau*: allergi. Eftersom jag inte “är allergisk” så har jag inte käkat allergimedicin. Således fick jag en reaktion så det hette duga under gårdagen. Försökte springa bort den, men sprang mest med total andnöd istället. Som att andas genom ett sugrör – jag avundas inte astmatiker… Har för övrigt hört att man kan vara nötallergiker när man tror att man är pollenallergiker – så det är läge för en tid för pricktest.

6k i 5:15-tempo med “skyhög” puls (155) blev det igår, men jag tar med mig lite saker i alla fall:

• Vaden var inte alls lika hård som innan. Benhinnan känns men var okej
• Övriga muskler i vänsterbenet protesterade lite, men inget stort problem
• Benen var ändå på något underligt sätt pigga och ville springa. Därav det relativt snabba tempot. Det gick liksom inte att hålla ner
• Vaden blev bättre efteråt, så genomblödningen gjorde nytta

Sedan sov jag tolv timmar, och det känns genast lite bättre.

Följde upp det med att cykla hem från Vallentuna idag. 32k på ca 75 minuter och även här kan man konstatera ett antal rätt intressanta saker

• Kroppen höll bra, bättre än förra året, när benen tog slut “direkt”
• Kondisen var inte med i den här träningsformen heller idag
• Det är jäkligt kul att cykla
• Cykelbanor är för transport – träning ska ske i vägbanan…
• …eftersom maxhastigheten på cykelbanor är 30 km/h. Jag toppade på 67 (vilket ironiskt nog var på just cykelbanan – vid Danderyds sjukhus).
• Tempobågar är kul men läskigt. Provade bara korta stunder i taget.
• När man kommer till stan går det väsentligt långsammare. Snittade 26km/h genom Vallentuna (4k) 30km/h genom Täby (13k) och 24km/h via Solna och S:t Eriksbron (15k).

Så, för att svara på snälla Ingmaries fråga: Jag är nog inte så skadad just nu. Allergin är ett bekymmer, men jag hoppas få bukt med det tills lördag. Och jag håller med om att vattenlöpning alltid kan vara ett alternativ – utom när man borde sova istället. Med tanke på hur benen känns nu så borde de inte vara ett problem på lördag.

Nu måste ni ha bestämt er för vad det blir för kläder! Det är klart att man i teorin kan ha lite olika alternativ beroende på vädret, men med tanke på att det lutar åt uppehåll och relativt varmt (inte tokhett som det brukar!)

Nu är det dags att ta fram kläderna, kolla att de är hela, tvätta dem (utan sköljmedel!) och torka dem. För om något är knas med dem så har ni lite tid att kanske kunna få fram något som liknar det som ni måst förkasta. Kolla gärna att alla snören och liknande håller för påfrestningarna, så att ni slipper använda nummerlappsnålarna till att sätta ihop byxorna med linnet. Skratta på ni, det gjorde inte Nix i Berlin. Skrattade alltså. Nålade däremot – jajamensan. Snöret i shortsen gick av.

Observera att kriterierna nedan kan uppfattas som individuella och avvikelser kan (tro det eller ej) förekomma.

• Du vet att du inte är formtoppad när du hittar tävlingdressen utspridd i olika byrålådor.
• Du vet att du inte är formtoppad när du samma morgon som du ska springa inte vet vilka skor du ska springa i.
• Du vet att du inte är formtoppad när du måste stanna vid en bensinmack för att fråga om vägen till startområdet.
• Du vet att du inte är formtoppad när du står längst fram i kön vid efteranmälningen och fortfarande inte vet vilken distans du ska springa.
• Du vet att du inte är formtoppad när du hämtar ut nummerlapp och chip utan att försäkra dig om att du verkligen fått något chip.
• Du vet att du inte är formtoppad när du sticker dig på säkerhetsnålarna som ska fästa nummerlappen.
• Du vet att du inte är formtoppad när du inte direkt ställer dig längst fram i startfållan och därmed måste kryssa direkt från start.
• Du vet att du inte är formtoppad när du öppnar första kilometern på 3:25, avstannande.
• Du vet att du inte är formtoppad när du springer fel och måste stanna, men inte blir arg.
• Du vet att du inte är formtoppad när du känner smaken av saften som det bjuds på efter mål (apelsin).
• Du vet att du inte är formtoppad när du väntar en dag med att blogga om loppet du just sprungit.

Igår sprang jag mitt skönaste lopp någonsin, Änglamilens 5 km på 20:46 (egen klocka). Öppnade väl tufft och njöt sedan hela vägen runt, även om jag såklart blev trött och pulsvärdena 186/192 talar väl om att det kanske inte var busenkelt. Dock vill jag påstå att jag utan några större problem kunde ha krigat mig till en sub20-tid om jag gått in för det, men nu var målet 22 minuter så det kändes lite onödigt.

Fylld av inspiration till vidare träning och tävling!

Kör hårt!

PS. Från gårdagens musiktävling och in i mp3:n: SUNSTROKE PROJECT & Olia Tira – Run Away (Räkna med att en remix snart lär spelas på sommarens uteställen) DS.

Det måste varit pollen.
Läkarens blodprov i höstas till trots, symptomen är så klockrent “allergi” att det inte finns några alternativ.

För övrigt har jag funderat lite på alla råd man kan googla fram och läsa sig till om hur man “ska” göra sista veckorna innan maran.

1. De gäller bara om man är hel och frisk! Det är idioti att “hålla igång” ben som är skadade. Visst, det vore bättre att vara hel och hålla igång – men är man skadad ska man vila, likaså om man är övertränad. Möjligen om man har någon form av alernativträning som man pysslat med tidigare – men jag tror inte på att testa nytt med en vecka kvar.

2. De passar inte alla. Jag tror att de flesta är framtagna för löpare som är snabba och sprungit hela sitt liv. Är man lätt överviktig och relativt mycket nybörjare kan det mycket väl vara bättre att vila: även om mitokondrierna försvinner. Jag har sprungit alltför många maror på trötta ben – och det är inte kul!

3. Har du en känsla av vad som är rätt för dig – gå på den och strunta i vad andra säger. Du känner din kropp bäst!

Anser jag i alla fall.

Om ni någon gång ska kosta på er en rejäl massage, så är det nu! Jobba igenom kroppen ordentligt – men se till att den får chansen att återhämta sig. Det kan sitta några minuter i vänster vad, en halvminut i höger lår och åtskilliga sekunder i den spända nacken.

De som säger att man inte kan köpa tid för pengar vet bara inte var Rubin jobbar!